Min helg
Hade en ganska bra helg när jag stod och hängde med mina polare på Plantagen i Hässelby tills igår eftermiddag. Då tog det roliga slut. Först var det tydligen en tjock f.d. förbundskapten som började slita i mig. Hade aldrig sett karln förut, men en av mina polare kände igen honom. "Det där var ju f.d. förbundskaptenen i fotboll - Tommy Söderberg!" Jag har noll koll på fotboll. Ja, sport överhuvudtaget är inte min gren, och jag fattar inte ett barr av någonting. Den där förbundskaptenen struntade i mig och köpte istället en av mina kusiner, och jag kunde andas ut. DÅ, dök det upp en barnfamilj. En otäck skäggig snubbe med fru och två sketna snorungar i släptåg. De vände och vred på mig, och tillslut började snubben bära iväg med mig. Han gick till det där hemska plåtröret, och såg till att jag fick en sån där nätstrumpa påsatt på mig. För jävligt! Grenarna klämdes åt kring min stam och jag trodde jag skulle krevera. Fy fan! Sen släpade den där snubben iväg med mig och betalade. Fortsatte släpa på mig ut till en bil, där han tryckte in mig i bakluckan. Fy! Vad skulle hända.
Det var ingen lång biltur. Vi stannade utanför ett garage. Frun och ungarna försvann, och den där snubben körde in bilen och mig i garaget. Sen slet han ut mig ur bilen och ställde mig vid kanten i garaget. Sen försvann den där otäcke liraren och var borta en lång stund. Plötsligt dök han upp igen med en sax i högsta hugg. Jag blev verkligen skiträdd. Men det han gjorde var faktiskt bra. Han befriade mig från nätstrumpan så jag kunde fälla ut mina grenar igen. Skönt. Sen stängde han garageporten och det blev kolmörkt. Jag stod där inklämd mellan en as-skitig bil och en nästan lika skitig cykel. Inte kul alls.
Idag på förmiddagen öppnades plötsligt garagedörren. Det var den där otäcke karln som hade köpt mig som dök upp igen. Han såg sliten och tröttare ut än dagen innan. Han släpade ut mig och la mig utanför ett hus. OCH JÄVLAR vad rädd jag blev när han kom tillbaka med EN SÅG OCH EN YXA. Jag höll på att barra av mig av skräck. Och det gjorde ont - så in i helvete - när han sågade av en bit av nedersta stammen på mig. Sen började han hacka bort barken runt mig, nederst vid stammen. Ytterst smärtsamt och förnedrande. Tortyren var inte slut. Han sågade ytterligare två snitt i mig, längst ned i stammen. Vad höll han på med egentligen? Sen tog han fram någon grönaktig skål som han satte ned mig i. Tortyren fortsatte minsann. I den där förbannade skålen satt det tre skruvar som han skruvade åt så jag satt fast som i ett skruvstäd, i den där fruktansvärda skålen. Sen bar han iväg med mig igen, runt huset, upp på en altan. Där fick jag stå i flera timmar. Kallt som fan och snöigt var det.
Kallt som fan var det att stå där fastspänd på altanten...
Trodde nästan faran var över, när han plötsligt dök upp igen efter några timmar. Återigen börjar han slita i mig och trycka in mig i huset. Svor över mig gjorde han för att jag är så bred. Försökte slita ner lite saker på vägen men den där otäcke snubben lyckades parera så mina försök till sabotage misslyckades. Blev indragen i ett ganska trevligt rum, och placerad i ett hörn av rummet. Sen kom den minste lille skitungen med en vattenkanna och hällde vatten i skålen som jag satt fast i. Det var faktiskt det bästa som hänt på länge. Började känna mig torr efter detta äventyr. Stod där säket ett par timmar till, innan de börjar hänga på mig en massa konstigt tjafs. Färgade kulor, lampor, halmprylar, polkagrisstänger och en massa tjafsprylar. Måttet var rågat när den där flintskallige, skäggige karln satte på mig en grön Bajen-mössa. Fy fan! Men ungarna och den där kvinnan började skälla på honom, så han tog bort den ganska snabbt.
Höjden av förnedring! Få en Bajenkeps påsatt.
Nu står jag här, utspökad och förnedrad, och försöker fatta vad som ska hända? De som bor här verkar inte så intresserade av mig längre. Vattnet börjar ta slut, för jag är ganska törstig av mig. Den där otäcke snubben envisas med att kalla mig Ove - Ove Grahn. Han verkar nästan vara psykopat. Jag fattar inte hur jag kunde hamna här?
Återkommer om det inträffar något som är värt att rapportera.
Två av de tre skitungarna i huset poserar framför mig...också väldigt förnedrande!
Det var ingen lång biltur. Vi stannade utanför ett garage. Frun och ungarna försvann, och den där snubben körde in bilen och mig i garaget. Sen slet han ut mig ur bilen och ställde mig vid kanten i garaget. Sen försvann den där otäcke liraren och var borta en lång stund. Plötsligt dök han upp igen med en sax i högsta hugg. Jag blev verkligen skiträdd. Men det han gjorde var faktiskt bra. Han befriade mig från nätstrumpan så jag kunde fälla ut mina grenar igen. Skönt. Sen stängde han garageporten och det blev kolmörkt. Jag stod där inklämd mellan en as-skitig bil och en nästan lika skitig cykel. Inte kul alls.
Idag på förmiddagen öppnades plötsligt garagedörren. Det var den där otäcke karln som hade köpt mig som dök upp igen. Han såg sliten och tröttare ut än dagen innan. Han släpade ut mig och la mig utanför ett hus. OCH JÄVLAR vad rädd jag blev när han kom tillbaka med EN SÅG OCH EN YXA. Jag höll på att barra av mig av skräck. Och det gjorde ont - så in i helvete - när han sågade av en bit av nedersta stammen på mig. Sen började han hacka bort barken runt mig, nederst vid stammen. Ytterst smärtsamt och förnedrande. Tortyren var inte slut. Han sågade ytterligare två snitt i mig, längst ned i stammen. Vad höll han på med egentligen? Sen tog han fram någon grönaktig skål som han satte ned mig i. Tortyren fortsatte minsann. I den där förbannade skålen satt det tre skruvar som han skruvade åt så jag satt fast som i ett skruvstäd, i den där fruktansvärda skålen. Sen bar han iväg med mig igen, runt huset, upp på en altan. Där fick jag stå i flera timmar. Kallt som fan och snöigt var det.
Kallt som fan var det att stå där fastspänd på altanten...Trodde nästan faran var över, när han plötsligt dök upp igen efter några timmar. Återigen börjar han slita i mig och trycka in mig i huset. Svor över mig gjorde han för att jag är så bred. Försökte slita ner lite saker på vägen men den där otäcke snubben lyckades parera så mina försök till sabotage misslyckades. Blev indragen i ett ganska trevligt rum, och placerad i ett hörn av rummet. Sen kom den minste lille skitungen med en vattenkanna och hällde vatten i skålen som jag satt fast i. Det var faktiskt det bästa som hänt på länge. Började känna mig torr efter detta äventyr. Stod där säket ett par timmar till, innan de börjar hänga på mig en massa konstigt tjafs. Färgade kulor, lampor, halmprylar, polkagrisstänger och en massa tjafsprylar. Måttet var rågat när den där flintskallige, skäggige karln satte på mig en grön Bajen-mössa. Fy fan! Men ungarna och den där kvinnan började skälla på honom, så han tog bort den ganska snabbt.
Höjden av förnedring! Få en Bajenkeps påsatt. Nu står jag här, utspökad och förnedrad, och försöker fatta vad som ska hända? De som bor här verkar inte så intresserade av mig längre. Vattnet börjar ta slut, för jag är ganska törstig av mig. Den där otäcke snubben envisas med att kalla mig Ove - Ove Grahn. Han verkar nästan vara psykopat. Jag fattar inte hur jag kunde hamna här?
Återkommer om det inträffar något som är värt att rapportera.
Två av de tre skitungarna i huset poserar framför mig...också väldigt förnedrande!
Kommentarer
Trackback
